Gårdsprojektet är ett av tolv samverkansprojekt som Statens konstråd driver tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitekturmuseet i syfte att utveckla nya former för samverkan om gestaltning av offentliga miljöer.
”Genom att låta gestaltande värden genomsyra alla faser i plan- och byggprocessen ökar förutsättningarna att uppnå ett helhetsperspektiv” skriver Konstrådet på sin hemsida. Gå in på www.statenskonstrad.se och läs mer under rubriken Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer.
Tankegångarna stämmer väl överens med intentionerna i ”Offentlig miljö som konstform”- Fyrbodalmodellen, ett styrdokument för gestaltning av gemensamma rum och platser i Fyrbodals 14 kommuner, som trädde i kraft 2010. Ur dokumentet:
”Genom att tidigt ställa frågor om skönhet och gestaltning i samband med investeringar i funktion stärks arbetet med de offentliga gemensamma rummens attraktivitet. Det gäller i hela processen: beslut, program, planering, projektering, byggnation och drift”.
Klicka på länken och ta del av hela processen bakom Fyrbodalmodellen på kommunalförbundets hemsida:
http://www.fyrbodal.se/page/2732/fyrbodalmodellen.htm
Tillämpning av Fyrbodalmodellen
Samtidigt som Gårdsprojektet arbetar med att undersöka och utveckla samverkan mellan olika professioner, enligt Konstrådets syften, blir det således också en tillämpning av Fyrbodalmodellen.
Skönhet och transparens
Det finns en passus i Fyrbodals styrdokument som är överraskande och väldigt inspirerande, där står att man skall ”eftersträva skönhet och transparens i de beslutsprocesser som har betydelse för de gemensamma offentliga rummen.”
Det kan betyda allt från att man som enskild tjänsteman kommer sig för att lämna datorns verklighet en stund, för att se och uppleva den verkliga verkligheten, till att på djupet försöka fånga upp allt som flyter in i en process, inte döma på förhand utan vara öppen för att tillsammans kunna skapa de långsiktigt hållbara besluten.
Sinnliga och emotionella behov
I Fyrbodalmodellen finns det också en intressant diskussion om betydelsen av det sinnliga:
”Alla sinnesintryck registreras men vi blir inte medvetna om allt – det vi upplever är oändligt mycket mer än det vi tänker. Förståelsen av att det undermedvetna i stor utsträckning styr hur vi upplever en miljö innebär att vi måste beakta förhållandet mellan det kända och det okända, ljus och skugga, organisk och oorganiskt, ordning och kaos, rytm och färg – allt för att stimulera sinnena. Det handlar om människans sinnliga och emotionella behov i den fysiska miljön”
”Nytt ljus på Badhusberget” 22-23 november har en direkt koppling till resonemanget om att det vi upplever är så mycket mer än det vi tänker. Genom att visualisera och jämföra belysningseffekter på plats kan vi öka medvetenheten om hur ljuset styr den sinnliga upplevelsen av rummet.
Projektledaren Göran Vogel-Rödin m.fl. Foto: Åsa Johansson
Göran Vogel-Rödin, har varit projektledare för ”Offentlig miljö som konstform”. Under tre års tid har han initierat och lett undersökande aktiviteter med olika yrkesgrupper och organisationer som på olika sätt måste förhålla sig till våra gemensamma offentliga rum. Här ses han i sällskap med en grupp konstnärer i centrala Uddevalla. Läs mer om händelsen via länken ovan.
badhusberget 